Upphovsrätten innebär förenklat att den som har skapat ett verk av en viss verkshöjd har ensamrätt att bestämma hur detta verk används. Ensamrätten innebär att upphovsmakaren äger en både ideell och ekonomisk rätt. Den ekonomiska rätten innebär rätt att trycka eller framföra verket för allmänheten och att åtnjuta ekonomisk ersättning därav. Den ideella rätten innebär att den som skapat ett verk har rätt att bli omnämnd som upphovsman och ett skydd att inte verket används på ett sätt som kränker upphovsmannens goda namn.

För att ett alster ska anses vara ett verk måste det ha uppnått verkshöjd. Det innebär att verket ska visa upp originalitet eller individuell särprägel som ett resultat av upphovsmannens personliga skapande. Det är med andra ord upphovsmannens säregna sätt att uttrycka något som skyddas, inte de idéer eller fakta som verket kan innehålla. Upphovsrätten gäller endast det som skapas av människor; djur, till exempel målande schimpanser, har således ingen upphovsrätt.

Upphovsmannens ensamrätt är försedd med flera undantag, exempelvis rätt för andra att använda ett verk utan särskild ersättning inom undervisning eller att citera delar av ett verk (citaträtt).